Omläggning av sjunken uppfart i Ektorp, Norrköping
Uppfarten hade fått en svacka som växte varje år. Orsaken var en trasig dagvattenledning, och stenen kunde läggas tillbaka.
Läs mer →Projekt
Ett urval av det arbete vi utför i Norrköping, Finspång och Söderköping, ort för ort. Vill du ha något liknande gjort? Begär en kostnadsfri offert så återkommer vi.
Ny uppfart i marksten på lera i Svärtinge, Norrköping
Ett tidigare förslag gick ut på att lägga sten direkt på den gamla grusytan. Mätningen visade att gruset inte bar.
Läs mer →Uteplats i marksten vid sextiotalsvilla i Borg, Norrköping
De gamla betongplattorna lutade in mot huset och vatten stod mot sockeln. Uteplatsen byggdes om med nytt fall.
Läs mer →Trädgårdsgång på blöt mark i Djurö, Norrköping
Den gamla gången av plattor låg i en svacka och blev isig varje vinter. Den nya gången fick sidofall och fiberduk.
Läs mer →Uppfart vid nybyggt hus i Kimstad, Norrköping
Tomten bestod av fyllnadsmassor från husbygget. Massorna nära grunden byttes ut innan uppfarten lades.
Läs mer →Uteplats på grund mark mot berg i Krokek, Norrköping
En annan firma hade avböjt eftersom berget låg för grunt. Uteplatsen byggdes med anpassat bärlager och avledning av vattnet.
Läs mer →Omläggning av uteplats efter rotskada i Lotorp, Finspång
Uteplatsen hade lyfts i ena hörnet av rötter från en björk. Stenen togs upp, rötterna kapades och ytan lades tillbaka.
Läs mer →Gång vid äldre hus på tjälfarlig mark i Rejmyre, Finspång
Gången frös upp varje vinter och blev ojämn. Det tjälfarliga materialet under byttes mot krossmaterial som dränerar.
Läs mer →Gårdsgång vid äldre trähus i centrala Söderköping, Söderköping
Ägaren ville ha en stenyta som inte såg nylagd ut. Vi valde tumlad marksten och löste samtidigt ett stuprör som spolade ur marken.
Läs mer →Uteplats vid fritidshus med begränsad åtkomst i Sankt Anna, Söderköping
Huset nåddes bara via en smal stig, och ingen lastbil kom fram. Material och massor kördes med minidumper.
Läs mer →Omläggning av sjunken uppfart i Ektorp, Norrköping
I Ektorp, Norrköping, la vi om en del av en uppfart i marksten. Ägaren hade fyllt på sand i en svacka två gånger, men den kom tillbaka och hade blivit större för varje vinter.
Vi la en tre meter lång rätskiva över ytan och mätte svackan till 6 centimeter på det djupaste stället, över en sträcka på knappt två meter. När stenen var uppe syntes ett stråk av urspolat bärlager, och med en rörkamera i dagvattenledningen från stupröret hittade vi en skarv som hade glidit isär.
Det betydde att påfyllning av sand aldrig kunde hjälpa. Vattnet från taket rann ut genom skarven vid varje regn och förde med sig finmaterialet ur bärlagret. Ledningen måste lagas innan något annat var meningsfullt.
Vi grävde fram ledningen, bytte den skadade delen och la tillbaka den i ett bädd av singel. Bärlagret byggdes upp på nytt med krossmaterial 0–32 i två skikt om sammanlagt 30 centimeter, packat med vibroplatta mellan skikten, och stenen lades tillbaka i samma fiskbensmönster.
Vi spolade vatten i stupröret och såg att det rann fritt till brunnen utan läckage. Vid överlämningen visade vi var ledningen går, och vi gick igenom att fogen i det lagade partiet behöver fyllas på efter första vintern.
Har uppfarten i Ektorp en svacka som kommer tillbaka? Titta under stenen. Vi lägger om sättningar i hela Norrköping.
Ny uppfart i marksten på lera i Svärtinge, Norrköping
I Svärtinge, Norrköping, anlade vi en ny uppfart i marksten där det tidigare legat grus. Ägaren hade fått ett förslag om att bara jämna av gruset och lägga sten ovanpå, och ville ha en andra bedömning.
Vi grävde två provgropar och mätte bärförmågan med en lätt fallviktsapparat. Grusskiktet var 10 centimeter tjockt och låg direkt på lera, och värdena var tydligt lägre än vad en yta med biltrafik behöver.
Gruset hade fungerat som grusyta eftersom det kunde räfsas till när det fick spår. Under en stenyta går det inte att räfsa, och leran under hade tryckt upp i gruset i hjulspåren. En stenläggning ovanpå hade fått samma spår inom några år.
Vi grävde bort gruset och den översta leran, la fiberduk över hela botten och byggde 35 centimeter bärlager av krossmaterial i tre skikt. Kantstöd i betong sattes runt ytan, och stenen, en grå betongmarksten för biltrafik, lades i förband med fall 2 procent mot gatan.
Efter packningen mätte vi med fallviktsapparaten igen på samma punkter som tidigare och fick värden som var flera gånger högre. Vid överlämningen gick vi igenom mätvärdena och visade var kantstödet sitter, eftersom det är dolt mot gräsmattan.
Ska grusuppfarten i Svärtinge bli stenlagd? Mät vad gruset bär först. Vi gör provgropar i hela Norrköping.
Uteplats i marksten vid sextiotalsvilla i Borg, Norrköping
I Borg, Norrköping, byggde vi om en uteplats vid en villa från sextiotalet. De gamla betongplattorna hade spruckit, och efter kraftiga regn stod vattnet kvar längs sockeln.
Med en rotationslaser mätte vi höjderna över hela ytan och fann att plattorna lutade 1,5 centimeter per meter in mot huset närmast fasaden. Under plattorna låg 4 centimeter sand direkt på lera, utan något bärlager.
Fallet var det egentliga problemet, inte de spruckna plattorna. Så länge ytan lutade mot huset skulle varje regn ledas mot sockeln, och utan bärlager skulle nya plattor sjunka på samma sätt som de gamla.
Vi tog bort plattor och sand, grävde ur 25 centimeter, la fiberduk och byggde bärlager av krossmaterial. Ytan sänktes 3 centimeter vid fasaden för att få utrymme under tröskeln, och stenen, en mörkgrå marksten i rektangulärt format, lades med fall 2 procent bort från huset.
Vi provade fallet med vatten från en slang innan fogningen och såg att det rann ut mot gräsmattan. Vid överlämningen visade vi hur fogen sköts och att högtryckstvätt på nära håll spolar ur den.
Står vattnet mot sockeln på uteplatsen i Borg? Mät fallet. Vi bygger om uteplatser i hela Norrköping.
Trädgårdsgång på blöt mark i Djurö, Norrköping
I Djurö, Norrköping, la vi en ny gång mellan bostadshuset och ett uthus på en gård ute på Vikbolandet. Den gamla gången av plattor låg i en svacka där vattnet blev stående och frös till is.
Vi mätte med avvägningsinstrument längs hela sträckan på 22 meter och fann att mittpartiet låg 8 centimeter lägre än båda ändarna. En provgrop visade lerjord med ett tunt lager matjord ovanpå.
Att lyfta gången till samma nivå som ändarna räckte inte, eftersom vattnet från gräsmattan omkring fortfarande skulle rinna mot den. Gången behövde ett sidofall som ledde vattnet över till den lägre sidan av tomten.
Vi grävde ur 20 centimeter, la fiberduk och byggde bärlager av krossmaterial. Gången gjordes 1,2 meter bred så att en skottkärra ryms, med kantstöd på båda sidor i nivå med gräset, och stenen lades med 2 procent sidofall.
Efter läggningen spolade vi vatten på gången och kontrollerade att det rann av utan att bli stående. Vid överlämningen gick vi igenom att gräsklipparen kan köra över kanterna och hur fogen fylls på.
Blir gången i Djurö isig varje vinter? Den behöver ett fall. Vi lägger gångar i hela Norrköping.
Uppfart vid nybyggt hus i Kimstad, Norrköping
I Kimstad, Norrköping, anlade vi uppfart och gång vid ett nybyggt hus. Tomten var helt orörd sedan bygget, och ägaren ville få uppfarten på plats innan första vintern.
Vi grävde provgropar och mätte med lätt fallviktsapparat. Närmast husgrunden låg 60 centimeter blandade fyllnadsmassor med inslag av lera och trärester, och bärförmågan var låg. Längre ut mot gatan låg fast morän.
Fyllningen intill grunden skulle fortsätta sätta sig i flera år, och den delen av uppfarten där bilen står skulle sjunka mot huset. Det skulle både ge en svacka och vända fallet in mot sockeln.
Vi skiftade ut fyllnadsmassorna närmast huset ner till fast botten och ersatte dem med krossmaterial som packades i skikt om 15 centimeter. Över hela ytan byggdes ett bärlager på 30 centimeter, kantstöd sattes runt om och stenen lades med fall bort från huset mot gatan.
Vi kontrollmätte med fallviktsapparaten i det utskiftade partiet och fick värden i nivå med den fasta moränen. Vid överlämningen förklarade vi varför delen närmast huset hade byggts om och vad man ska titta efter de första åren.
Ska uppfarten vid det nya huset i Kimstad läggas? Kontrollera fyllnadsmassorna först. Vi anlägger uppfarter i hela Norrköping.
Uteplats på grund mark mot berg i Krokek, Norrköping
I Krokek, Norrköping, anlade vi en uteplats på baksidan av en villa i den bergiga terrängen mot Kolmården. En annan firma hade avböjt jobbet med motiveringen att berget låg för nära ytan.
Vi kände efter med spett över hela ytan och mätte jorddjupet till mellan 12 och 30 centimeter ovanpå berget. Med en rotationslaser mätte vi också in hur berget lutade, och det föll svagt bort från huset.
Berg är i sig en utmärkt botten eftersom det inte sätter sig. Problemet är vattnet: det rinner längs bergytan under jorden, och utan avledning blir det stående under stenen och fryser. Berget lutade dock åt rätt håll, och det avgjorde att ytan gick att bygga.
Vi grävde bort jorden ner till berget där det var grunt, avjämnade med krossmaterial och byggde upp minst 10 centimeter bärlager över bergets högsta punkt. I nederkanten la vi en dränerande sträng av makadam som leder ut vattnet, och stenen lades i ett rakt förband med kantstöd mot gräset.
Vi spolade vatten i överkanten och såg att det tog sig ut genom makadamsträngen. Vid överlämningen visade vi var strängen ligger och att den inte ska täckas med jord.
Har någon sagt att berget i Krokek ligger för grunt? Det går ofta att bygga ändå. Vi lägger uteplatser i hela Norrköping.
Omläggning av uteplats efter rotskada i Lotorp, Finspång
I Lotorp, Finspång, la vi om en uteplats i marksten som lyfts i ena hörnet. En björk stod några meter bort, och ägaren misstänkte rötterna.
Med rätskiva och tumstock mätte vi upp ett lyft på 5 centimeter i hörnet närmast trädet. När stenen var uppe fann vi två grova rötter som vuxit in i sättbädden, den ena tjockare än en tumme.
Rötterna hade sökt sig till fukten under stenen, där sättbädden höll vatten. Att bara kapa dem skulle ge en ny sättning när de ruttnade bort, och de skulle växa in igen om inget hindrade dem.
Vi kapade rötterna, grävde bort det uppluckrade materialet och fyllde med krossmaterial som packades. Längs kanten mot trädet satte vi en vertikal rotspärr ner till 50 centimeter djup, och stenen lades tillbaka i samma mönster med de spruckna stenarna utbytta.
Vi kontrollerade med rätskivan att det lagade hörnet låg i linje med resten av ytan och följde samma fall. Vid överlämningen gick vi igenom var rotspärren sitter och att ytan bör hållas under uppsikt de närmaste åren.
Har uteplatsen i Lotorp lyfts av rötter? Det går att lägga om och stoppa dem. Vi arbetar i Finspång och hela Norrköping med omnejd.
Gång vid äldre hus på tjälfarlig mark i Rejmyre, Finspång
I Rejmyre, Finspång, la vi om en gång mellan grind och entré vid ett äldre hus. Stenarna frös upp varje vinter och la sig sällan tillbaka på samma ställe på våren, och gången hade blivit en snubbelrisk.
Vi grävde en provgrop och fann att stenen låg på 5 centimeter sand direkt på finkornig morän som var fuktig redan i augusti. Med avvägningsinstrumentet mätte vi upp att gången låg lägre än gräsmattan på båda sidor.
Fuktig finkornig morän är tjälfarlig: vattnet i den fryser till islinser som lyfter marken. Eftersom gången dessutom låg lägst rann vattnet till den, och då hjälper det inte att bara lägga om stenen.
Vi grävde ur 30 centimeter, la fiberduk och byggde bärlager av krossmaterial som inte håller kvar vatten. Gången höjdes 4 centimeter så att den låg något över gräset, och vi la tillbaka den befintliga stenen, en grå marksten i litet format som passade husets ålder.
Vi kontrollerade sidofallet med vattenpass och spolade vatten för att se att det rann ut i gräset. Vid överlämningen förklarade vi varför gången höjts och att fogen ska fyllas på efter första vintern.
Fryser gången i Rejmyre upp varje vinter? Titta på vad som ligger under. Vi lägger om gångar i Finspång och Norrköping med omnejd.
Gårdsgång vid äldre trähus i centrala Söderköping, Söderköping
I centrala Söderköping la vi en gång över gården vid ett äldre trähus. Den gamla grusgången spolades ur vid varje regn, och ägaren ville ha en fast yta som inte drog uppmärksamheten från huset.
Vi mätte nivåerna med avvägningsinstrument och såg att gruset låg lägst intill husets hörn. Där mynnade ett stuprör rakt ner på marken, och med tumstock mätte vi en urspolad grop på 7 centimeter vid utkastaren.
Utan att åtgärda stupröret skulle även en stenyta få en svacka på samma plats. Valet av sten var lika viktigt för ägaren: en ny, slät betongyta hade sett främmande ut mot den gamla fasaden.
Vi anslöt stupröret till en ränndalsplatta som leder vattnet över gången och ut i trädgården. Gången byggdes med 20 centimeter bärlager och fiberduk, och stenen blev en tumlad marksten i blandade gråtoner i ett litet format, lagd i ett enkelt förband med kantstöd mot rabatterna.
Vi provade ränndalen med vatten från en slang och såg att det rann förbi gången utan att stänka mot fasaden. Vid överlämningen gick vi igenom att den tumlade ytan kommer att mattas av ytterligare med åren.
Spolas gruset bort vid huset i centrala Söderköping? En stenyta kan smälta in. Vi arbetar i Söderköping och hela Norrköping med omnejd.
Uteplats vid fritidshus med begränsad åtkomst i Sankt Anna, Söderköping
I Sankt Anna, Söderköping, anlade vi en uteplats vid ett fritidshus som i dag bebos året runt. Tomten nåddes bara via en smal stig från vägen, och det fanns ingen möjlighet att köra fram en lastbil.
Vi kände efter med spett och mätte jordlagret till mellan 15 och 25 centimeter ovanpå berget. Med rotationslasern mätte vi in husets sockel och den befintliga marken, som lutade något in mot huset.
Det tunna jordlagret betydde att bärlagret måste anpassas efter berget, och lutningen betydde att ytan behövde byggas upp mot huset för att få fall utåt. Åtkomsten bestämde hela logistiken.
Vi körde krossmaterial och sten med minidumper i ett trettiotal vändor från vägen och grävde för hand där berget låg grundast. Bärlagret byggdes till minst 12 centimeter över berget, och en ljusgrå marksten lades med fall 2 procent bort från huset och kantstöd runt om.
Vi spolade vatten på ytan och kontrollerade att det rann ut mot slänten. Vid överlämningen visade vi var vattnet tar vägen och hur fogen fylls på efter den första vintern.
Är det svårt att komma fram till huset i Sankt Anna? Det går att lägga sten ändå. Vi arbetar i Söderköping och Norrköping med omnejd.